Arbetspaket 4: Utvärdering, spel och utbildning
Om arbetspaket 4
En svaghet med den traditionella riskhanteringsforskningen (se ovan) är att de förslag på hur riskhantering bör bedrivas i praktiken (t.ex. vilka metoder som bör användas för att analysera risk) sällan testas och utvärderas i någon större utsträckning. Detta hänger samman med att sådan utvärdering ofta är svår. Det är exempelvis svårt att jämföra riskhantering mellan olika kommuner eftersom det ofta finns många störande faktorer som påverkar utfallet av arbetet.
Den första aktiviteten inom detta arbetspaket handlar därför om att klargöra rollen som olika typer av utvärderingar kan spela i framtidens gränsöverskridande riskhanteringspraktik och att illustrera hur sådan utvärdering kan gå till. Att utvärdera effekterna av olika typer av verksamheter eller åtgärder är inget nytt–det sker regelbundet inom exempelvis olika myndigheter13. Men, att utvärdera effekten av åtgärder för att stärka riskhanteringsarbete är svårt. Framförallt gäller detta i sammanhang där händelser inte inträffar särskilt ofta. Inom denna aktivitet avser vi bland annat att använda kunskap och erfarenheter från de delar av riskhanteringsområdet där utvärdering av åtgärder är mest utvecklat. Det handlar om åtgärder som syftar till att minska risken med avseende på händelser som är förhållandevis vanligt förekommande (vardagsolyckor). Det kan exempelvis vara åtgärder för att minska brandrisk (se t.ex. Bonander et al., 2018 & Ta et al., 2006) eller risken med avseende på fallolyckor (se t.ex. Bonander et al., 2016 & Thomas et al., 2019). Men aktiviteten handlar också om utvärdering av åtgärder för att förbättra riskhantering. Av speciellt intresse är att utvärdera åtgärder i sammanhang där händelser inträffar mycket sällan (eller kanske aldrig). Det handlar till exempel om åtgärder för att öka det civila försvarets förmåga i krig eller krigsliknande förhållanden.
Dessutom är ett mål med detta arbetspaket att illustrera hur några av svårigheterna med utvärdering inom riskhanteringsområdet kan hanteras genom experiment. Experimenten kommer att fokusera på effekten av olika typer av förbättringsåtgärder avseende riskhantering och på så vis stötta arbetet i AP3. Detta kan exempelvis handla om enklare experiment som undersöker betydelsen av olika faktorer som påverkar hur bra en risk- och sårbarhetsanalys uppfattas som beslutsunderlag. Det kan också vara mer avancerade experiment som i större utsträckning liknar riskhantering i praktiken. Sådana experiment kräver en dynamisk miljö där experimentdeltagaren agerar i något som liknar ett spel. Exakt vilken typ av experiment som kommer att användas i detta projekt kommer att styras av resultaten från Arbetspaket 3 och i viss mån Arbetspaket 1. I Månsson, Abrahamsson och Tehler (2019) finns en beskrivning av en experimentell studie av enklare typ och i Lindbom och Tehler (2019) beskrivs ett mer avancerat upplägg baserat på spel. Tillvägagångssättet i detta projekt kommer att bygga vidare på denna typ av studier.
De experiment som baseras på spel fångar i större utsträckning den komplexitet som förekommer i relevanta riskhanteringssituationer. Exempelvis kan denna typ av experiment involvera dynamiska situationer där försöksdeltagare agerar för att uppnå olika mål. Det går också att genomföra experiment som involverar flera personer och därmed kan man också studera olika aspekter av samarbete med avseende på riskhantering. Förutom att spelen kan användas i forskningssyfte kan de också användas som ett utbildningsverktyg. Ytterligare ett mål med detta arbetspaket handlar därför om att utveckla och testa användning av spel som ett övnings- och utbildningsverktyg för gränsöverskridande riskhantering. Båda forskningsmiljöerna som ingår i denna ansökan har tidigare utvecklade spelmiljöer för riskhantering som kan utnyttjas i arbetet14. Målet med denna aktivitet är därför att undersöka möjligheten att utbilda och träna gränsöverskridande riskhantering med hjälp av spel.
Referenser
-
Bonander, C., Gustavsson, J., & Nilson, F. (2016). Can the provision of a home help service for the elderly population reduce the incidence of fall-related injuries? A quasi-experimental study of the communitylevel effects on hospital admissions in Swedish municipalities. Injury Prevention, 22(6), 412–419.
Bonander, C., Jakobsson N. & Nilson F. (2018). Are fire safe cigarettes actually fire safe? Evidence from changes in US state laws. Injury Prevention, 24(3), 193–198.
Lindbom, H., & Tehler, H. (2019). Striking a balance between the costs and benefits of increasing response capability: A microworld study of the effect of capability assessments. International Journal of Disaster Risk Reduction, 41, 101297.
Månsson, P., Abrahamsson, M., & Tehler, H. (2019). Aggregated risk: an experimental study on combining different ways of presenting risk information. Journal of Risk Research, 22(4), 497–512.
Ta, V., Frattaroli, S., Bergen, G. & Carlson Gielen, A. (2006). Evaluated community fire safety interventions in the united states: a review of current literature. Journal of Community Health, 31(3), 176–197.
Thomas, E., Battaglia, G., Patti, A., Brusa, J., Leonardi, V., Palma, A., & Bellafiore, M. (2019). Physical activity programs for balance and fall prevention in elderly: A systematic review. Medicine, 98(27), e16218.