Riskhantering bedrivs idag av många aktörer (både privata och offentliga) med fokus på flera olika typer av händelser (allt från vardags- till aldrig-händelser), med stöd i olika lagstiftningar (t.ex. LSO, LEH, miljöbalken och Seveso), och med utgångspunkt i flera skyddsvärden (t.ex. liv och hälsa, egendomsskador, och avbrott i viktiga samhällsfunktioner). Inom ramen för denna aktivitet är ett mål att skapa en övergripande helhetsbild av riskhantering i Sverige, och beskriva förutsättningarna för gränsöverskridande riskhantering. Vi kan sedan använda denna helhetsbild som utgångspunkt för att föreslå förbättringar. Aktiviteten inkluderar att kartlägga centrala aktörer, identifiera vilka risker de arbetar med (detta innefattar exempelvis både händelsernas natur likväl vilka skyddsvärden som är aktuella) och hur. Genom forskargruppens tidigare arbete har vi förhållandevis god kännedom om vilka aktörer som är relevanta och på vilket sätt de arbetar idag. Vi kommer att utgå från detta och sedan systematiskt identifiera ytterligare aktörer, risktyper och skyddsvärden. Det primära tillvägagångssättet för kartläggningen är intervjuer med nyckelpersoner samt genomgång av grå litteratur (t.ex. rapporter från olika myndigheter) samt lagar och regler. Materialet kommer att analyseras utifrån ett riskhanteringsperspektiv med fokus på hur aktörerna identifierar, analyserar och värderar risk. En modern tolkning av riskbegreppet kommer att användas, vilket innebär att även aktiviteter såsom förmågebedömning och kontinuitetshantering ingår.

Med utgångspunkt i resultaten från de tidigare arbetspaketen kommer vi att utarbeta förslag på hur gränsöverskridande riskhantering kan förbättras i Sverige. Detta, tillsammans med att testa förslagen i praktiken, är fokus i denna aktivitet. Förutom att utgå från resultaten från de andra arbetspaketen är det centralt att denna utvecklingsprocess fokuserar på att bättre kunna integrera riskhantering (se avsnitt om forskningsfronten). För detta kommer vi att dra nytta av den utveckling som skett inom riskvetenskapen under de senaste tio till femton åren som har inneburit stora steg mot att kunna integrera olika typer av analyser och perspektiv (Aven, 2016, s. 9–10). Exempelvis har förslag på hur viktiga koncept från kontinuitetshanteringsområdet kan integreras med riskhantering presenterats (Hassel & Cedergren, 2019). Att testa sådana förslag i praktiken kan ha flera olika innebörder och omfattningen av sådana tester är i stor utsträckning beroende på resultaten från Arbetspaket 1 och Arbetspaket 2. Det är exempelvis svårt att redan nu veta exakt vilka förslag på utveckling som vi finner i litteraturen, eller via våra professionella kontakter. Detta utgör en viss osäkerhet när det gäller inriktningen på resultaten inom ramen för denna aktivitet. Men baserat på våra tidigare erfarenheter av praktiknära utveckling bedömer vi inte att detta kommer att orsaka problem för projektet. Det viktiga är att inom projektet etablera ett tätt samarbete med de professionella och skapa en iterativ process som pendlar mellan att utveckla förbättringsförslag och testa dem på ett sätt som skapar mervärde för de involverade aktörerna. Vissa av förbättringsförslagen kommer att lämpa sig för mer omfattande utvärdering, vilket kommer att ske inom ramen för Arbetspaket 4

Att bedöma aktörers förmåga att hantera händelser har blivit en viktig del av arbetet för att öka samhällets möjligheter att hantera allt från olyckor till kriser. Det kan exempelvis handla om en räddningstjänsts förmåga att hantera trafikolyckor, eller om den nationella förmågan att hantera ett storskaligt oljeutsläpp. Tidigare forskning har visat hur analys av (krishanterings- och olyckshanterings) förmåga kan integreras med riskanalyser (Lindbom, 2020). Dock har arbetet hittills fokuserat på bedömning av en aktör i taget. Det finns ett stort behov av att kunna genomföra analyser av den gemensamma förmågan (alltså flera aktörers samlade förmåga) att hantera olika händelser. Till exempel om man vill analysera förmågan att hantera större händelser inom en kommun, en region, eller på nationell nivå. Även om förmågebedömningar enligt vårt synsätt är en integrerad del av riskhantering väljer vi att fokusera extra på bedömning av kollektiv förmåga i detta arbetspaket. Arbetet kommer att utgå från praktiska problem för att utveckla förslag på lösningar i tätt samarbete med professionella. Målet för denna aktivitet är att utveckla förslag på hur kollektiv förmåga kan bedömas och integreras med annat riskhanteringsarbete över hela hotskalan.